Dags att summera

Under det här läsåret har jag haft förmånen att delta i Lärarlyftskursen IKT och lärande vid Uppsala universitet.

Så här efteråt känns det som att jag började helt och hållet från scratch. (Före kursen trodde jag att jag kunde en del...)

Det viktigaste är ändå vad man har lärt sig och det är verkligen mycket för min del!

* Jag hade aldrig bloggat innan, endast läst min dotters blogg. Nu har jag tre egna. Två använder jag aktivt (jag älskar ju att skriva) och dessutom finns denna kursblogg.

* Med eleverna har jag gjort en klassblogg som vi börjar använda när de börjar i femman i höst. Jag har haft en lektionsserie om nätetik med klassen. Jag vet nu själv en massa om nätmobbning.

* Jag har lärt mig att använda av Multimediabyrån. Den kände jag inte till innan.

* Jag skriver i Facebook nästan dagligen. Jag hade inget Facebook-konto innan.

* Jag lärde mig mera om PUL.

' Jag lärde mig att använda Photo Shop, Photo Story och Movie Maker. Filmen Min förebild vill förebildens släktingar visa på släktmötet i sommar, så de fick så klart min lilla film.

' Jag har fått ett stipendium och åker till Tyskland veckan efter skolavslutning. I skolan jag besöker visar jag en egenhändigt gjord film om den svenska skolan! Jag kan överraska i min film och inte ta kål på Koblenz skolchef, rektorer och lärare.(Typ Death by Power Point)

* Jag vet var jag hittar tillåtna gratisbilder, ljudeffekt och musik.

* Jag kan göra en startnyckel och hålla ordning på filmer från YouTube.

* Twitter har jag också lärt mig, men använder inte aktivt.

* Jag lärde mig även att använda en interaktiv skrivtavla, som jag något senare fick till mitt eget klassrum.

Någon gång i april började jag känna att jag inte alls hängde med- inte ens på min egen nivå. Det som skulle presenteras på vår avslutning kunde jag inte stå för -det hade jag inte lärt mig på kursen. Det blev som överkurs för mig.

Samtidigt fick jag vikariera för min vikarie (som har 50 % av tjänsten i min klass)jättemycket, för hon var borta i några veckor. Självklart var jag inte tvungen, men när jag äntligen hade fått ordning på min stora, bullriga klass, ville jag inte ta risken att en obehörig vikarie (eller fler)rör om igen. Olyckligt, men jag ville finnas där eftersom jag ska ha klassen även nästa år.

Det är sällan jag har lärt mig så här mycket på så kort tid. Jag är jättetacksam att jag fick möjligheten att gå den här kursen. Jag känner verkligen att "jag är med på noterna", fast jag är femtiplussare!

Hur hade en vikarie klarat Prova-på-dagen med fäktning och judo?